Archive for February, 2014

Fårbrottning och knektdräkt

Posted: February 15, 2014 in Livet på landet

Vi är nyss inkomna från en brottningsmatch med fåren, uppfriskande! Det var dags för en närmare översyn på klövar, horn, päls och ögon. Fåren är tama, men de gillar inte att bli fasthållna eller alltför närgångna ägare… Med list, knäckebröd och snabba reflexer fick vi i alla fall tag i dem en och en och kunde se över dem noggrannare. Vi passade också på att smörja in hornen med vaselin, då de blivit torrare nu under vintermånaderna. Vi är glada över att de är så fina i pälsen och ögonen, och inga problem med klövarna hittade vi heller. De har möjligen tappat i hull en del, så vi har bestämt att öka mängden hö ytterligare nu. Vi hoppas att våren inte dröjer så hemskt länge till, för deras skull.

En välkommen gäst.

En välkommen gäst.

Häromdagen hade vi besök av vår återkommande, högst oinbjudna, restaurantgäst ormvråken. Den har redan nappat åt sig ett gäng unghöns under hösten, till vårt stora förtret. Nu dröjde det inte mer än ett par timmar från det att vi ställde hönshusdörren på glänt (för att släppa in ytterligare lite sällsynt solsken) till dess att den hade hittat tillbaka. Den här gången tog den sig dessutom in i hönshuset, vilket förstås ledde till mycket skräck och panik. Hönsen larmar ofta och gärna om fara, så det gick snabbt att springa ut och se vad som stod på. Det räcker åtminstone med att någon av oss kommer ut så flyr ormvråken, och den här gången fick den bara med sig några fjädrar. Tre av ungtupparna tog sig ut, och tillbringade sedan resten av dagen i snåren på jordkällaren innan de vågade kika fram igen. Det är svårt att skydda hönsen från både rovfåglar och rävar, för vi vill förstås att det ska vara möjligt för våra djur att spatsera fritt ute när de önskar.

Det är hög tid att börja planera årets odlingar, något som brukar vara riktigt mysigt. Dels är det något vi gör tillsammans och för vår egen skull, och dels ger det en känsla av självbestämmande och att klara sig själv som är svårslagen. I år tänkte vi lägga mer fokus på huset, jordkällaren och större projekt i trädgården. Därför har vi valt att endast satsa på de välbekanta och för oss grundläggande arterna att odla i sommar. Potatis, morot och palsternacka är givna, liksom de kryddor och bär som redan rullar på i landen. Förhoppningsvis hittar vi några lättskötta sorter vi kan starta upp, och vi skulle gärna vilja få ned lite hassel, fläder och fruktträd i jorden.

Början till ett par knektbyxor.

Början till ett par knektbyxor.

Våren innehåller förstås också en del andra projekt som inte direkt har med gården att göra. En pistolskyttekurs drar igång i april (där vi redan smygövar på pistolklubben inför kursstart) vilket vi ser fram emot. Emma har gett sig på att sy en 1500-talsknektdräkt, som kommer att användas på lajv framöver. Mats planerar listigt nog att påbörja sin lite senare, för att kunna dra nytta av Emmas nyförvärvade kunskaper. Vi ska självklart åka på spelkonventet GothCon, och lite senare kommer LinCon där vi båda är med och engagerar oss. Det vore roligt att hitta en biodlingskurs att gå när pistolskyttet är klart, så vi är redo att skaffa bin senare i år om vi vill det.

Trots att vi bara har grundutbudet av tv-kanaler vågar vi påstå att det inte går någon nöd på oss!

En stor del i att klara sig själv är förstås att kunna producera sin egen mat. Ett utmanande projekt, minst sagt, särskilt om man bor i stan (även om det går, sök på “urban self sustainability” så får ni välja och vraka mellan resultaten). Alltså var ett av de första stegen när vi flyttade ut på landet att planera vad vi skulle odla, och vilka djur vi kunde och ville ha.

En grundprincip vi har är att alla djur på gården måste ha en uppgift, vi ska inte lägga energi och resurser på rena “nöjesdjur”. Det närmaste vi kommer det sistnämnda är kanske katterna (Ellen Ripley och Tomtom), men de gör ett gediget jobb med att hålla mössen borta från hus och höns.

Kissen på nya äventyr!

Kissen på nya äventyr!

Höns var för övrigt djur nr 2 på Skogstorp. Efter att ha förbarmat oss över Kissen (Ellen) som räddats undan döden av Mats syster, förbarmade vi oss vidare också över hennes tio höns med medföljande anka. Höns anses generellt vara ett bra förstadjur för nyblivna lantisar, då de är lättskötta, tåliga och kräver inte konstant tillsyn. Ankan visade sig dock ha missförstått delar av livet och tog sitt jobb som tupp på väl stort allvar. När hönsen till slut inte pallade att säga ifrån mer fick vi göra oss av med honom.

De första hönsen med tupp, under överinseende av ankan Bosse.

De första hönsen med tupp, under överinseende av ankan Bosse.

Hönsen lägger mer eller mindre kontinuerligt en mängd ägg, vilket har gjort att vi inte har köpt ägg i affär sedan våren 2012. Härligt! Enligt krav-regler är de ekologiska de gånger vi ger hönsen ekologiskt foder också, vilket känns oerhört bra. Kanske ger vi oss på att ansöka om kravmärkning framöver.
Tips: det går utmärkt att handla sig en omgång ägg! 30 kr för 12 st, men fler eller färre går förstås bra.

Planen är att två gånger om året ta kullar med kycklingar, vilket innebär att vi låter hönsen ligga kvar på äggen istället för att plocka in dem direkt. En höna ruvar i tre veckor, och därefter knakar det till i hönshuset. Kycklingarna får sedan leva gott hos sina mammor och picka ute i det fria. När de har blivit vuxna och risken finns att tupparna ger sig på varandra till blodvite eller mer, så är det dags för slakt.

Gutefår, det är grejer det!

Gutefår, det är grejer det!

Något vi hade sett fram emot länge var införskaffandet av får. Vi letade först efter ungerska skruvhornsfår eftersom de dels är väldigt sällsynta och kan behöva lite stöd, och dels ser så galet häftiga ut! Tyvärr var de väldigt sällsynta, så vi siktade istället in oss på gutefår. Det känns bra att kunna stödja en svensk lantras; de är också är väl värda att bevara. Efter att ha ägnat sommaren åt hag- och fårhusbygge hittade vi Gårdeby stuteri i närheten som verkade lovande.

Sagt och gjort, efter lite beundrande av deras alla djur, åkte vi hem med fyra ungtackor. Bistra, Brylla, Brynhilde och Birka har inte gett oss någon mat eller ull ännu, men tanken är att vi ska skaffa en bagge till slutet av sommaren så att första lamningen blir nästa vår. Den första klippningen väntar fram i april-maj, något vi ser med skräckblandad förtjusning fram emot…

Nyligen fick vi ta hand om några kaniner som behövde ett hem, vilket innebar en hastig och lustig inredning av ett av uthusen. Tanken var att avla på dessa (två hanar och en hona var det som kom), men det ville sig inte riktigt. När honan plötsligt avled av okänd anledning, kände vi att snarare än att skaffa nya honor var det bättre att ta hanarna till mat som läget är nu. Planen är fortfarande att ha kaniner som gårdsdjur, men vi väntar till i sommar då vi också kan göra ordentliga utegårdar där de kan vara året om.

Dagens grannar, framtidens Skogstorpare?

Dagens grannar, framtidens Skogstorpare?

Många undrar vad vi tänker härnäst i djurväg. Som vi skrivit tidigare är principen här att vi ska vara inlästa och förberedda när ett djur kommer till gården, så just nu är det ingen ny sort på intåg. Det vi ser inom en nära framtid är dock bin, och vi funderar kring boende och hagmark för grisar. Get vore roligt men kanske mest en fårdublett, ko vore givande men krävande, och häst finns med i drömbilden för oss båda.